Några kvantitativa mål finns inte med i RAS vilket försvårar en utvärdering av om målen uppfyllts. Vid nästa revidering bör klarare kvantitativa mål skrivas in i RAS

Avelsbasen

Långsiktiga mål

Att uppehålla och förstärka den genetiska variationen.

Strategi

För att nå målet skall uppfödare och valpköpare informeras om vikten av en genetisk variation och att man bör använda ett så stort antal hundar som möjligt i avel med hänseende till hälsa och mentalitet. Arbetet för att få till stånd en inmönstring av hundar för att bredda den existerande populationen skall fortsätta.

Kortsiktiga mål

Minska överanvändningen av avelsdjur.

Minska antalet inavelsparningar i rasen samt sänka inavelstrenden.

Strategi

Rekommendationer angående maxanvändning av avelsdjur gällande kullantal skall sättas på ett sådant sätt att den följer populationens behov och minskar risken för överanvändning av några individer. Rasklubben skall även fortlöpande ge ut information om rasens population och användning av djur i avel samt rekommendationer baserade på denna information samt vilka risker som finns med en felaktig användning av enskilda djur.

Regelbundna uppfödarmöten skall även anordnas för att ge uppfödarna möjlighet att diskutera populationens status.

Mönstring

Rasklubben har under 2013 beslutat om att ansöka om ytterligare ett mönstringstillfälle. Anledningen ligger till största delen på att så få av de mönstrade djuren har gått i avel och många av de tikar som mönstrades in har börjat få en ålder som gör att det inte är troligt att de kommer att gå i avel. Vi har fått många förfrågningar om framtida mönstring och har förhoppning om att en större mängd hundar kommer att mönstra in och att flera av dessa kommer att gå i avel.

2011 års mönstrade hundar i avel

Av alla de 18 hundarna som mönstrades in så har det fötts 10 kullar och 37 valpar.

Överanvändning av avelsdjur

En ansökan om registreringsbestämmelser gällande matadoravel och inavelsgrad planerades att skickas in till AK. Tyvärr så gick det av tekniska skäl inte att ha registreringsbestämmelser som förhindrar registrering vid en viss inavelsgrad och när det gällde en begränsning av användning av avelsdjur så fick vi svaret att rasen måste ha en längre och jämn registrering innan ak godkände en sådan bestämmelse. Då vi inte är övertygade om det korrekta i detta beslut så ansökte vi om möte med ak men blev nekade att få diskutera detta av tidstekniska skäl.

En hund bör under hela sin levnadstid aldrig producera fler valpar än 25% av siffran för ett års registrerade kullar inom rasen. Baserat på dagens siffror så finner man att det inom vår ras ger en siffra på cirka 15 valpar under en hel livstid. Detta gäller såklart både hanhund såväl som tik. Under 2013 så har det generellt födds runt 2,5 valpar i varje kull. SPKK anser därför att man för rasens bästa inte längre bör avla på vare sig en hane eller tik som gett mer än 5 kullar eller 15 valpar. Med detta menas att man starkt bör överväga att inte avla på ett djur som redan har 5 kullar oavsett antalet valpar eller ett djur med 15 valpar eller mer oavsett antalet kullar som gett upphovet till valparna. Då detta är en övre gräns så bör man försöka undvika dessa höga siffror om så långt det är möjligt.

Under 2013 är det tre svensk ägda hanhundar som har fler än 15 valpar. Hanhundarna har 38, 25 respektive 15 valpar, ingen tik har överanvänts under 2013.

Inavel

Inavel är ett mått på släktskap. Med hänsyn till den genetiska variationen rekommenderar genetiker

att inavelsökningen inom en ras inte ska överstiga 2,5% på fem generationer. Vill man bidra till att rasens ökning av inavelsgraden blir långsammare än den är för närvarande bör man enbart genomförra parningar som ger valpar med en inavelsgrad som är lägre än den rasen har i genomsnitt.

Det är viktigt att aldrig para hundar som är närmare släkt än att avkomman får en inavelsgrad på maximalt 6,25% vilket motsvarar en parning mellan två kusiner. Sedan RAS först publicerades år 2010 så kan man se på avelsdata att inavel tyvärr fortfarande är mycket vanligt förekommande och att den är bra mycket högre än rekommenderat för att populationen långsiktigt skall vara hållbar.

Den generella inavelsgradsökningen under 2013 låg på 4,4%.

Av 32 kullar födda under 2013 så hade 6 kullar en inavelsgrad över 6,25% och en av kullarna hade en inavelsgrad över 12,5%.

Den effektiva populationsstorleken (Ne) är en av de mest grundläggande parametrarna i populationsgenetik. Ne är ett mått på storleken på hur stor befolkningen verkligen är genom att titta på hur många avelsdjur det verkligen finns. Det ger en mycket mer tillförlitlig bild av rasens genetisk mångfald än att titta på hur många individer som finns registrerade. En Ne lägre än 50 räknas i ha hög sannolikhet att dö ut inom bara ett par generationer. En låg Ne leder till homozygositet – mer skadliga alleler kommer att finnas i dubbel form, högre genetisk drift-gener kommer att fixeras i populationen den genetisk mångfalden kommer att gå förlorade, inavel kommer att vara oundvikliga, och rasen kan komma att utsättas för en inavelsdepression. Selektion minskar den effektiva populationsstorleken och resulterar i en minskad möjlighet till selektion.

Den effektiva populationen av Prazsky krysarik i Sverige ligger under de två registrerade generationerna har ett Ne på 36,76 och det kommer att leda till en inavelsökning på minst 1,35% per kull. Rasen hare en inavelsökning som ligger på minst 1,35% per generation, 0,0 procents inavelsökning per kull på Avelsdata innebär alltså egentligen 1,35%. Populationen i Sverige blir mer närbesläktade för varje generation. Siffrorna som vi fått fram och beräknat utifrån Tjeckien, ursprungslandet visar en statistik som inte är mycket bättre.

Slutsats

En fortsatt information kring vikten av genetisk variation bör genomföras gentemot uppfödarna samt ännu kraftigare information riktad gentemot valpköpare. Kontroll av de uppfödare som har hänvisning i klubben skall genomförras så att i alla fall de uppfödare som har hänvisning av SPKK följer de minimum krav som en uppfödare bör ha med tanke på bevarandet av rasens genetiska variation. Enbart i yttersta undantagsfall bör tillstånd gess för avel som bryter mot avelsrekommendationerna.

Mentalitet

Långsiktiga mål

Uppehålla rasens goda mentalitet och se till så att överdrivna rädslor eller aggressioner inte blir vanligt förekommande i rasen.

Strategi

Ge ut information som hjälper till så standardens beskrivning av hundarnas mentalitet inte kommer att övertolkas till rädsla eller aggression.

Kortsiktiga mål

Öka kunskapen och intresset av mentalitetens betydelse för rasens uppfödare samt insamla information om rasens mentalitet.

Strategi

Prioritera ägare som låter mentalbeskriva sina hundar i den tävlingsbarometer som förs av rasklubben för arbetande hundar. Inkludera mentalbeskrivning som merit i utmärkelsen ”årets uppfödare”. Ge utmärkelse vid årsmöten till de ägare som låtit mentalbeskriva sina hundar. Insamla information om mentaliteten i rasen och sammanstenställa en enkät rörande rasens mentalitet.

Mentalitet

En tik har utvärderats via MH och två tikar och tre hanar har utvärderats via BPH under år 2013.

Många hundar går i avel innan de är vuxna vilket gör att uppfödarna omöjligt kan veta hur den enskilda hunden kommer att se ut mentalt när den väll är vuxen. Vikten av en trevlig mentalitet måste framföras till uppfödare såväl som till valpköpare.

Slutsats

Mer information om vikten av att hålla koll på rasens mentalitet och risker med att få ökade rädslor och aggressivitet bör göras tillgängliga för medlemmarna.

Exteriör och hälsa

Långsiktiga mål

Se till så att rasen bibehåller den variationsrikedom som tillåts enligt standarden.

Strategi:

Ge ut information som beskriver riskerna med en för stor homogenisering av rasen.

Kortsiktiga mål:

Minska andelen hundar som föds med defekter som är potentiellt skadliga och kostsamma för såväl hund som ägare.

Strategi:

Ett informationsblad om rasens problem skall göras tillgänglig för domare intresserade av rasen.

För att säkerställa att korrekt information uppmanas alla ägare och uppfödare att fylla i rasklubbens hälsoenkäter även fortsättningsvis samt sända in information i de fall deras hundar blivit sjuka eller visat sig ha en defekt.

Dommarkompendium

Ett dommarkompendium för de domare som skall döma rasen har givits ut. Vikten av att exteriör inte bör få gå förre hälsa och sundhet samt att den exteriöra variation som tillåts inom standarden bör klart framgå i detta kompendium.

Slutsats

Ytterst lite information om våra hundars hälsoläge kommer in till avelsfunktionärerna och ännu mindre via de faktiska ägarna. Anledningen kan vara att våra hundar generellt sett är så pass unga att få faktiskt uppvisar sjukdoms symptom, vikten av att dela med sig av information om sina hundars hälsoläge bör dock ytterligare påtalas samt det etiska ansvaret för de sjuka hundar som födds men som hade kunnat undvikas med en öppnare attityd hos alla uppfödare. Ytterligare kontakter med SKK i frågan om de sjukdomar som faktiskt rapporteras in bör genomförras.

Information om att det inte är etiskt försvarbart att avla på ungdjur måste komma ut både för djurens skull men också för rasens skull så att risken inte dramatiskt ökar för att sjuka djur kommer att gå i avel i en allt för hög grad beroende på att de inte haft möjlighet att börja utveckla sjukdomen ännu.