Färgavel

De flesta av er vet nog redan att black&tan är den ursprungliga och "rätta" färgen på en PK, men ni har säkert också sett att PK's existerar i många fler varianter färgmässigt.
Scrolla ner för utförliga exempel på färgvarianter och hur färgerna nedärvs.

Här är några färgexempel:

      
Blue&Tan (Gripen Beautiful Billabong)                         Black & Tan Merle
 
Yellow  (Nelinka z Jeric)                                              Black&Tan

Red, Black&Tan, Brown&Tan                                                        Yellow, Black&Tan

 

Om färgavel

Kunskap i genetik är en viktig del för att man som uppfödare skall kunna förutse hur olika genetiska sjukdomar och defekter kan komma att dyka upp, men också för att man skall kunna förstå hur positiva egenskaper kommer att ärvas så som mentalitet och pälsfärger. En av de vanligaste vägarna man går för att lära sig om genetik är hur olika färger nedärvs.

Det finns olika sätt som egenskaper kan komma att nedärvas. De vanligaste är dominant och recessivt och det är dessa två som är mest intressanta när det gäller färger hos Prazsky Krysarik och andra hundar.
Först så bör man dock veta att det mest grundläggande i genetik är att man får hälften av sina anlag från pappa och hälften av sina anlag från mamma. Det är inte riktigt så enkelt som att man får näsan från mamma och håret från pappa, men nästan. När man konstruerar barnet så används nämligen enbart en av anlagen, så antingen så kommer anlaget från pappan eller den från mamman att användas. Vad man dock inte får förglömma är att det anlag som inte använts kan komma att vara det som ärvs i nästa generation. Men mer om detta längre ner.

Det finns flera typer av nedärvningar men vi kommer här att gå in på dominant och recessiv nedärvning. Om ett anlag är dominant så skrivs det med en stor bokstav och är det ett recessivt anlag så skrivs det med en liten bokstav.

Innan vi går in på hundar så skall jag ta ett exempel från människan som det är vanligt att man tar som exempel: brunögdhet kontra blåögdhet.

Ögonfärg hos människor

Brunögdhet förkortar vi med ett stort B. Brunögdhet är vad man kallar ett dominant anlag, det betyder att man enbart behöver ett enda likadant anlag för att man skall bli brunögd. Bara en av föräldrarna behöver vara brunögd för att ett av barnen skall bli brunögda.

Blåögdhet däremot är recessivt och då behöves två likadana anlag för att bäraren skall bli blåögd. Man måste alltså få blåögdhets genen från båda sina föräldrar. Men båda föräldrar behöver faktiskt inte vara blåögda för att barnen skall bli blåögda, men mer om detta nedan.

Om man bär på två likadana gener från sina föräldrar, vare sig det är två B som betyder brunögdhet eller två små b som betyder blåögdhet så kalas det för homozygot. Man har två likadana anlag. Har man däremot ett B och ett b, alltså två olika anlag så kallas det heterozygot. Om man har homozygot eller heterozygot är ofta svårt att avgöra när det gäller färger. När det gäller ögon så blir man antingen brunögd eller blåögd, man får inte ett brunt och ett blått. (Det finns människor som är hälften/hälften, men då är det andra gener som spökar).

När man försöker räkna ut hur ärftligheten ser ut så använder man sig av ett så kallat korsningsschema. I den översta linjära raden se nedan så finns de gener pappan har på nedskrivna. Man kan från pappan ärva antingen den till höger eller den till vänster. I den lodrätta raden allra längst till vänster finns de gener som mamman har. Från mamma kan man antingen ärva den övre eller den undre av raderna.

Vad man bör tänka på när man gör korsningsscheman är att man räknar ut chansen för en viss individ och inte en syskongrupp. Det är lika stor chans att en gen som blåögdhet dyker upp hos varje hel syskon som att den inte dyker upp alls.

EX:1 I detta exempel så är båda föräldrar brunögda. Vad som är mer intressant är att dessa två individer faktiskt inte bär på någon annan ögonfärgsgen. Dessa två människor är homozygota för anlaget brunögdhet. Tittar man då i de fyra rutor som är Barn så ser man att av alla konstellationer som är möjliga så får barnen alltid BB alltså två brunögda gener. Barnen blir alltså också homozygota.

 100% chans att barn från denna kombination blir brunögda.

EX:2 Detta exempel skiljer sig inte så mycket från det tidigare. Pappan i detta fall är en av barnen i det tidigare exemplet, han är homozygot för brunögdhet och han har därför enbart ge B = brunögdhet till sina barn. Mamman är dock lite speciell hon är en brunögd hetrozygot Bb då hon faktiskt förutom sin brunögdhet bär på blåögdhet, vilket innebär att även om hon är brunögd precis som pappan i detta exempel så bär hon på ett anlag för blåögdhet.

Som synes så får banen antingen BB och ärver alltså inget av den blåögda genen från mamman de blir homozygota för brunögdhet precis som pappan eller så kan barnen bli heterozygota och få Bb precis som mamman, de blir brunögda men bärare av blåögdhet. Alla barnen i denna kombination kommer dock att bli brunögda och det är omöjligt att veta vilket, om något barn bär på blåögdhet.

100 % chans att barn från denna kombination blir brunögda. 50 % chans att barnet kommer att bära på blåögdhet.

EX:3 Nu säger vän av ordning stopp och belägg. Det finns visst tillfällen då brunögda föräldrar fått blåögda barn. Det stämmer bra det. I detta exempel så kommer vi att komma fram till att i en av barn rutorna så finns potentialen för blåögdhet. Barnet som föddes i kombinationen ovan var en brunögd gosse, men en gosse som också bär på blåögdhet, denne får ihop det med en brunögd tösabit som också hon är bärare av den blåa genen.

I tre av de potentiella fallen så kommer barnen att få antingen BB eller Bb, vilket vi ju kommit fram till betyder att barnen kommer att bli brunögda. Men i den sista rutan så har barnet fått bb, barnet har inget anlag för brunögdhet alls. Finns det inget brunögt anlag som dominerar det recessiva blögdaanlaget så blir barnet blåögt. 75% chans att barnet blir brunögt. 50 % chans att det blir brunögt men bär på anlaget för blåögdhet. 25 % chans att barnet blir blåögt .

EX:4 I kombinationen ovan så föddes en blåögd gosse bb och han får ihop det med en brunögd tös som är bärare av blåögdhet Bb

Barnet som födds kan antingen bli brun eller blåögt. Men den kommer alltid att vara bärare av blåögdhet. Ingen avkomma kan föddas som inte bär på anlaget för blått.

50% chans för ett brunögt barn som bär på blåögdhet.

50% chans för blåögda barn.

Ex:5 Nu kommer det sista exemplet för ögonfärg hos människor. En blåögd gosse från kombinationen i exempel hittar en blåögd tös . En bb plus en bb kombination helt enkelt.

Precis som i exempel 1 så finns det bara ett möjligt anlag, men nu är det istället för det dominanta brunögda, det recessiva blåögda. Alla potentiella kombinationer mellan anlagen hos föräldrarna blir bb och barnen blir blåögda. Blåögda föräldrar kan inte få brunögd avkomma.

Pälsfärger hos Prazsky Krysarik

Rasen får enligt standarden ha alla möjliga former av färger. Det finns dock i dagsläget inte i närheten av den mängd som till exempel chihuahuan har. Det finns i dagsläget tre färger som är så kallade tan färger, black, blue och brown and tan. Två “hela” färger i form av red och yellow och en i en annan form av mönster, merle.

• Black and tan är dominant.

• Blue and tan är en recessiv gen.

• Brown and tan är också den en recessiv gen.

• Yellow är också den recessiv.

• Red är dominant (troligtvis över black and tan också, jag har utgått från det i dessa exempel).

• Merle är även denna en dominant gen. Denna är dock lite speciell vilket kommer att synas nedanför.

Vad man bör tänka på när man gör korsningsscheman är att man inte räknar ut chansen för en viss gen per kull utan en viss gen per individ. Det är lika stor chans att en gen dyker upp i varje valp som att den inte dyker upp.

Black and tan är den färg som är den absolut vanligaste i rasen därför börjar vi med den.

EX:1 PK, Här är precis som i exemplet 1 för människors ögonfärg en parning mellan två homozygoter två hundar av black and tan typ som enbart bär på anlaget för black and tan. Black and tan kommer hädanefter att förkortas med stort B.

Än så länge bör detta inte varit så himla svårt att hänga med när det gäller Prazskyns färger. Två homozygota B kan enbart ge homozygota B valpar.

100% chans att valpen blir homozygot black and tan

EX:2 PK, Men nu blir det lite mer komplicerat. Nu skall vi nämligen blanda in de tre färgerna, blue and tan, brown and tan och yellow. Vi kommer i stort sätt enbart behöva beskriva en av dessa färger och aveln på denna, för arvgången är densamme på alla tre. Färgen som vi kommer att beskriva främst är brown and tan, brown and tan kommer att förkortas med ett litet c.

I kombinationen ovan så parades en homozygot BB med en heterozygot Bc. Valpen kommer alltid att bli svart med röda tecken då B är en dominant gen kontra det recessiva c, men det är femtio procents chans att valpen också kommer att bli en bärare av c som i detta fall betyder brunt med röda tecken. Det hade dock lika gärna kunnat vara blue ant tan eller yellow istället.

100% chans att valpen blir black and tan

50% chans att valpen blir bärare för brown and tan.

Ex:3 PK, Hur det blir m man parar en bb tik med en BB hane kommer nästa exempel att ta upp. Har en tik två recessiva anlag för bb så betyder det att hon är homozygot för brunt med röda tecken, hon är alltså en brown and tan. Hanen som förkortats med BB är en homozygot för black and tan.

I denna kombination så finns det bara en möjlighet för hur valpen kommer att bli. Valpen kommer att bli black and tan, då B som ju står för svart är dominant gentemot c som ju är recessivt och alla valpar kommer att bära på den brown and tan genen. Valpen kommer alltså att bli heterozygot.

Ex 4 PK, Parar man två hetrozygota Bc så kommer möjligheterna för hur valpen kommer att bli följande.

Valpen kan bli homozygot BB för svart med röda tecken, den kan bli heterozygot Bc och den kan bli homozygot för brunt med röda tecken.

50% chans för att valpen kommer att bli black and tan, men bärare för brown

25 % chans att den kommer att vara homozygot för black and tan.

25% chans att den kommer att bli homozygot för brown and tan.

Ex:5 PK Parar man en heterozygot black and tan med en homozygot brown and tan så kommer chansen för hur valpen kommer det bli femtio procents chans att valpen kommer att bli homozygot brown and tan och femtio procents chans att valpen kommer bli heterozygot black and tan.

50% chans för att valpen blir black and tan men också bärare av brown and tan.

50% chans att valpen blir brown and tan.

EX: 6 Nu börjar det bli mer komplicerat. Jag skall nämligen försöka förklara vad som händer när man parar en brown and tan med en blue and tan. Två små bb betyder brunt och två små dd kommer att betyda blått.

Valpen blir bärare för två olika recessiva anlag. Men inget utav anlagen blir dubblerade och som vi sett innan så måste anlagen vara dubblerade för att recessiva anlag skall lysa fram. Valparna kommer i detta fall att bli black and tan. Det kan verka konstigt, men är faktiskt inte komplicerat alls.

Inom genetiken pratar man nämligen om något som kallas loci. En loci består av två anlag så en hund kan därför vara bärare och till och med vara homozygot för olika färger samtidigt. Loci kan vara dominanta, och recessiva mot varandra.

Bättre för att förklara detta är kanske att använda en annan typ av korsningsscchema.

c är anlaget för brown and tan

C är avsaknaden av anlaget för Brown and tan, istället blir färgen normal (black and tan)

d är anlaget för blue and tan

D är avsaknaden för anlaget för blue and tan med röda tecken, istället blir färgen normal (black and tan)

Som synes så får valpen alltid i denna kombination en blå gen från tiken och en brun gen från hanen. I denna kombination blir hunden dock aldrig någon annan färg än black and tan.
 

I nästa exempel så blir det kanske lite enklare. I denna kombination så gör vi en parning mellan två hetrozygota hundar som båda bär på anlagen för både Blue och Brown and tan. Bägge hundarna är alltså CcDd.

• CCDD =Valpen blir black and tan och inte bärare för något annat

• CCDd = Valpen blir black and tan men bärare för blue and tan

• CcDD = Valpen blir black and tan men bärare för brown and tan.

• CCdd = Valpen blir blue and tan, ej bärare

• ccDD = Valpen blir brown and tan, ej bärare.

• Ccdd= Valpen blir blue and tan och bärare för brown and tan.

• ccDd =Valpen blir brown and tan, bärare för blue and tan

• ccdd = Valpen blir både blue och brown and tan, i många raser kallas det “fawn”, ljusbrun.

EX:8 PK, Röd är speciell så till vida att den dominerar alla de andra färgerna och troligtvis även black and tan. Black and tan blir istället recessiv och röd är dominant. Jag väljer dock att fortsätta skriva black and tan med stor bokstav för att inte förvirra. Men tänk på att stort R dominerar Stort B i exemplen.

En sådan här parning mellan en homozygot black and tan och en homozygot red, kommer enbart att ge röda heterozygoter. Hundarna kommer alltså att bli red, men bära på black and tan.

EX:9 Nu parar vi två hetrozygota red.

Det är tjugofem procents chans att valparna kommer att bli black and tan och då är de faktiskt homozygota black and tan. De kommer inte att bära på red.

Femtio procents chans är det att valpen kommer att bli red, men också bära på black and tan. Tjugofem procents chans är det att valpen kommer att bli red och inte bära på black and tan.

Merle är annorlunda genom att det kan kombinerads med de andra färgerna. I dagsläget finns det bara black and tan merle, men i framtiden kan det komma kombinationer med blue and tan och brown and tan. Med red så kommer troligen inte merlen att synas. Då merle kan bli skadligt för valparna om det dubbleras så bör man inte genomföra en sådan parning. För att ge ett litet exempel så skall vi göra en parning som kan ge blue merle. För att göra en blue merle, så måste den merle som paras bära på blue and tan.

• b betyder blue and tan anlag

• B betyder avsaknad av blue and tan anlag

• m betyder merle anlag

• M betyder avsaknad av merle anlag

BbMm X bbMM ger dessa möjligheter:

Som synes så är det tjugofem procents chans att valpen blir blue and tan. Tjugofem procents chans att valpen blir black and tan och bärare av blue and tan. Tjugofem procents chans att valpen blir black merle och bärare av blue and tan och sist så är det tjugofem procents chans att valpen blir blue merle.

Nu skall jag inte vissa via ett korsningschema hur en riktigt komplicerad parning med många olika gener går till då det i nedanstående parning skulle komma att behövas (om jag räknat rätt) hela 50 stycken vågräta och 50 stycken lodräta lodrätta kolumner. För en sådan uträkning rekommenderar jag starkt att man använder sig av ett program t.ex. detta www.tenset.co.uk/doggen/ för att räkna ut möjligheterna för hur nedärvningen kommer att se ut.

Exemplet nedan skall visa hur man kan få fram en långhårig blue merle ur två olika hundar.

Hanen som jag valt är en korthårig black merle (black and tan merle).
Tiken är en korthårig red, heterozygot.

För den som har koll sedan tidigare så är ni medvetna om att man inte bör göra en merle och red parning så detta är enbart ett exempel och inte en parning som jag på något sätt kan rekommendera!

Nu kan ju detta låta som något av en omöjlighet, men det är bara statistiskt svårt.
Det är nämligen så att dessa två hundar är bärare hetrozygota för flera andra gener. Både sådana som jag är intresserad av för min långhåriga blue merle parning och sådant som inte är intressant.
Hanen bär på ett anlag för blue and tan, långhårigt och yellow och brown and tan.
Tiken bär på långhårigt, blue and tan och brown and tan.

• Långhårigt är recessivt, vilket förkortas med litet l, för att hunden skall bli långhårig krävs att hunden skall ha ll

• Blue and tan är recessivt vilket förkortas med litet d, för att hunden skall bli blue and tan krävs att hunden skall ha dd

• Merle är dominant och bör inte dubbleras, vilket förkortas med M. För att hunden skall bli merle krävs att hunden ha Mm. MM kan vara skadligt och bör inte avlas fram. Merle kan gömmas i red.

• Red är dominant och förkortas med R, Det behövs alltså bara Rr för att hunden skall bli röd. Red gömmer Merle och möjligen även till viss del recessiva homozygota anlag så som blue and tan

• Black and tan är dominant, Black förkortas med stort B och hund som är Bb blir black and tan om hunden inte bär på annan gen så som red eller merle, som båda påverkar denna färg.

•  Yellow är recessivt och förkortas med y, den ärvs på samma sätt som blue and tan

• Brown and tan förkortas med c är recessivt och ärvs på samma sätt som blue and tan. cc är homozygot brown and tan. Cc är en heterozygot brown and tan och då syns inte det bruna i hunden.

Hanen förkortas med : rr Bb Dd Mm Ll Cc Yy
Tiken förkortas med : Rr Bb Dd mm Ll Cc YY

När man gör uträkningen så kommer man fram till att det enbart är i några få procent av möjligheterna som hunden kommer att vissa på både långhårigt, blue and tan och Merle.
Om man räknar ut den största chansen för att dessa gener var för sig så kommer att lysa igenom så blir det som mest i denna exempelparning:

• 75% chans att valpen blir black and tan. 

• 50% chans att valpen kommer att bli merle eller red bärare av merle.

• 50% chans att valpen blir red.

• 25% chans att valpen kommer att bli blue and tan.

• 25% chans att valpen kommer att bli långhårig.

• 25% chans att valpen blir brown and tan.

• 0% chans att denna valp kan bli yellow då det krävs två anlag av yellow och valpen kan bara ärva en. Hunden kan dock bli en bärare.

Nu fungerar det inte riktigt så, då somliga gener kommer att kunna lysa igenom samtidigt och ibland blir gömda av andra gener.

Det blir som även valpar som kommer att bli fawn (blue och brown), fawn merle (fawn +merle) , ljust red (blue och red), red med brun nos (red och brown), ljust red med brun nos (blue+brown+red), red merle (red + merle) och många, många flera. I några som red merle så syns det ingen skillnad från de hundar som bara är red, medans det kan synas att en red hund bär på blue genom att den är ljusare. Men i verkligheten kan detta vara svårt att skilja denna från Yellow eller en red hund som enbart är ljus.

Slår man ihop alla dessa gener som finns med i blandningen så blir det hela 32 olika möjliga fenotyper (färger, mönster och pälslängder) och i bara 2,345% av fallen så är chansen att en valp kommer att födas och visa alla tre anlagen och alltså ge en hund som är långhårig blue merle. I några fler fall så kommer alla dessa gener att finnas, men red och brown and tan kommer att förändra dessa till att få en annan fenotyp.

I praktiken så kommer det därför att vara väldigt liten chans för mig att få den hund jag vill ha genom att göra denna parning. Chansen för att valpen kommer att bli långhårig är ganska liten, chansen är lite mindre att valpen blir merle på grund av att denna göms av red, sedan är chansen att få blå ännu lite mindre på grund av att den inte kommer att kunna dominera de hundar som även blir homozygota brown and tan eller red. Blue kommer att synas men inte som blått utan bli ljusröd och ljusbrunt istället.

Skall man se hur stor chans för hur många av hundarna sedan som är bärare så blir det hela 256 olika möjligheter!

För att veta hur stor chansen att en av dessa långhåriga blue merle också kommer att bära på Yellow så kan jag hinta om att enbart hälften av dessa kommer att göra detta. Alltså. i 1,1725 % av fallen med blue merle så kommer hunden att även bära på yellow.
Som ni märker så är det väldigt liten chans för att man skulle kunna få fram en långhårig blue merle i denna kombination.
Skulle man istället göra en parning med "säkrare" utgång så shade jag istället valt att para hunden så nära den kombination som man söker som möjligt. En blue merle som är bärare av långhårigt med en black and tan långhårig som bär på blue som ett exempel.

Men har man tur kan man såklart få en rrbbddMmllCcYY eller rrbbddMmllCcYY eller rrbbddMmllCcYy redan i det första försöket/exemplet (eller vad vi med en annan beteckning kallar för "långhåriga blue merle").

Skrivet av Daniel Söderlind, Avelsråd SPKK

Korr.läsning: Maria W