Våra hundar har ett väldigt skiftande utseende och få skulle väll påstå att en liten prazsky, en grand danois , en chow chow eller en bulldog ser ut att tillhöra samma art. Skulle våra hundraser vara vilda tror jag med stor sannolikhet att taxonomerna hade klassifiserat hundarna i en stor mängd olika arter och inte som en enskild art eller till och med som en underart till gråvargen, i alla fall om de inte tittade på hundarnas gener. Hunden anses i dagsläget vara den mest varierade av alla däggdjur.

Mycket av denna variation har skapats av oss människor genom medvetet såväl som omedveten selektion. Men det är inte bara selektion som har gjort att hundarna är de som toppar pyramiden när det gäller variationen bland däggdjuren. Även hundarnas förändrade levnadssätt sedan vargen blev till hund och började leva med oss har påverkat. Det mjuka liv som våra hundar lever i jämförelse med vargen har tillåtit en ökad mutationshasdighet. Enligt Susanne Björnefeldt så tyder det på att hundarnas naturliga selektionstryck förmodligen har blivit försvagat och därmed inte rensar bort skadliga varianter i samma utsträckning som hos vargarna.

Hundar har muterat mycket snabbare än vargar. Vargar som har haft mindre önskvärda gener har i en större utsträckning råkat ut för en hård naturlig selektion som lett till att de haft svårare att få avkomma.

Källa: Consequences of theDomestication of Man’s Best Friend, The Dog Av Sussane Björnefeldt