Inledning

När arbetet gjorts med att sammanställa statistiken för utvärderingen av RAS måste vi tyvärr säga att vi blev rent av förundrad över hur vissa uppfödare missköter sin avel och sitt ansvar gentemot sina djur. Dessa uppfödare måste börja ta i beaktande rasens bästa när de väljer avelsdjur och inte bara ha som mål att producera valpar. Om inte, kommer vi snart att ha en riktigt sjuklig ras som ingen valpköpare på jorden vill ha. De måste också börja inse att de har ett etiskt ansvar gentemot sina avelsdjur, det är levande varelser vi pratar om här!

De måste börja ta sitt ansvar, det här är ingen lekstuga där man kan göra vad man vill utan att det får konsekvenser. Åter igen, det är levande varelser man avlar på och avlar fram.

Alla uppfödare bör ta till sig av den kunskap som finns i genetik och avel i klubben och tänka när de väljer avelsdjur.

De allmänna regler och rekommendationer som finns hos SKK samt rasklubbens rekommendationer finns inte där för skojs skull. Det är inte gamla förlegade avelstraditioner dessa är baserade på utan de är faktiskt vetenskapligt förankrade rekommendationer som man verkligen bör följa om man vill bevara rasen!

I Sverige så har vi frihet under ansvar, men vissa verkar ha svårt att läsa längre än till ordet frihet. Vi har alla har ett ansvar gentemot våra hundar, deras avkommor, rasen i stort och alla som är engagerade i denna ras. Så börja ta ansvar! Under de senaste åren så har några uppfödare misskött sin avel så grovt att denna avel är som klippt och skuren för att öka riskerna för att genetiska sjukdomar ska få stor spridning i rasen.

Skrämmande nog har vi under året statistik som visat att:

*En hane har gått i avel 3 gånger under sitt första aktiva år som avelshund och då är till på köpet två av tikarna två helsystrar och då med en inavelsgrad på 9,3%

*En annan avelshane har gått i avel hela 7 gånger och det under hans första aktiva år i avel.

*Hanen som gått i avel 7 gånger har 18 valpar, långt över vad som är maximalt önskvärt att en hane producerar under hela sin livstid.

*En annan hane har fått sin 9de kull i år och sin 23dje registrerade avkomma.

*En hane gått i avel 2 gånger innan han ens blivit 12månader.

*Vi har en inavelsgrad som i princip ända sedan registreringen började legat långt över det rekommenderade snittet för en ras! (2,5%)

*I år är en fjärdedel av de kullar som registrerats resultatet av föräldradjur som är närmare besläktade än kusiner (6,25%).

Detta är att avlar på ett sätt som minskar den genetiska variationen och ökar risken för spridning av genetiska sjukdomar och det är precis vad man i slutändan kommer att få. Fortgår denna typ av avel kommer en inavelsdepression med massa sjukliga hundar.

Förhoppningsvis finns det fortfarande en chans till förbättring men då måste även denna klunga av uppfödare ta till sig av ovanstående information, följa regler och rekommendationer.

Vi vet att detta är hårda ord och vi vet också att det finns fantastiska uppfödare som kämpar hårt också. Dock visar statestiken något som bidragit till stor frustration.

Mvh Daniel Söderlind och Ida Curtsdotter Karhu

Avelsråd SPKK

RAS utvärdering

Några kvantitativa mål finns inte med i RAS vilket försvårar en utvärdering av om målen uppfyllts. Vid nästa revidering bör klarare kvantitativa mål skrivas in i RAS

Avelsbasen

Långsiktiga mål

Att uppehålla och förstärka den genetiska variationen.

Strategi

För att nå målet skall uppfödare och valpköpare informeras om vikten av en genetisk variation och att man bör använda ett så stort antal hundar som möjligt i avel med hänseende till hälsa och mentalitet. Arbetet för att få till stånd en inmönstring av hundar för att bredda den existerande populationen skall fortsätta.

Kortsiktiga mål

Minska överanvändningen av avelsdjur.

Minska antalet inavelsparningar i rasen samt sänka inavelstrenden.

Strategi

Rekommendationer angående maxanvändning av avelsdjur gällande kullantal skall sättas på ett sådant sätt att den följer populationens behov och minskar risken för överanvändning av några individer. Rasklubben skall även fortlöpande ge ut information om rasens population och användning av djur i avel samt rekommendationer baserade på denna information samt vilka risker som finns med en felaktig användning av enskilda djur.

Regelbundna uppfödarmöten skall även anordnas för att ge uppfödarna möjlighet att diskutera populationens status.

Information om genetisk variation

Ett avelsmöte och en föreläsning i ämnet populationsgenetik och genetik hölls i samband med föregående årsmöte. Målet var att ge alla avelsintresserade möjlighet att deltaga och kunna interagera med avelsfunktionärerna i rasklubben och diskutera rasens situation. Mötet var efterfrågat av flera uppfödare i rasen. Vi hade höga förhoppningar om att vi med denna föreläsning skulle nå ut till så många som möjligt för att lätt förklara vikten av att bevara genetisk variation. Många av klubbens medlemmar deltog men ytterst få uppfödare. Flera inbjudningar har gjorts till telefonmöten med de avelsintresserade, men flera har dock blivit tvungna att avbrytas på grund av för låg närvaro. De mönstringsmöten som planerades att hållas efter den sista mönstringen kunde tyvärr inte genomförras då det var tekniska problem.

Mönstring

Rasklubben har under 2011 fått igenom mönstring vid två olika tillfällen. En i Vallentuna och en i Växjö.

Sammanfattning i siffror

Under 2011 års mönstring deltog 29 hundar. Av dessa godkändes sammanlagt 18 hundar varav 14 tikar och 4 hanar.

En utvärdering av hur många inmönstrade djur som används i avel bör genomföras årligen i samband

med RAS-utvärderingen, och information om hur vi använder och borde använda denna resurs bör

finnas alla intresserade tillhanda. Det går i dagsläget inte att avgöra hur länge 2011 års mönstring kan

hålla liv i avelsbasen, då det är upp till uppfödarna att förvalta denna givna möjlighet till en ökad

genetisk variation i den svenska populationen av prazsky krysarik.

Ingen av de mönstrade hundarna har fått en kull registrerad i SKK under år 2011.

Överanvändning av avelsdjur

Avelsfunktionärerna har under 2011 genomfört en informationskampanj mot överanvändning av avelsdjur samt satt samman den avelsrekommendation som efterfrågas i RAS. Detta för att bland annat minska den överanvändning av avelsdjur som man börjat skönja i rasen. En hund bör under hela sin levnadstid aldrig producera fler valpar än 25% av siffran för ett års registrerade kullar inom rasen. Baserat på dagens siffror så finner man att det inom vår ras ger en siffra på cirka 13 valpar under en hel livstid. Detta gäller såklart både hanhund såväl som tik. I dagsläget kan man också se att det generellt födds runt 2,5 valpar i varje kull. SPKK anser därför att man för rasens bästa inte längre bör avla på vare sig en hane eller tik som gett mer än 5 kullar eller 13 valpar. Med detta menas att man starkt bör överväga att inte avla på ett djur som redan har 5 kullar oavsett antalet valpar eller ett djur med 13 valpar eller mer oavsett antalet kullar som gett upphovet till valparna. Då detta är en övre gräns så bör man försöka undvika dessa höga siffror om så långt det är möjligt.

Fyra Svenskaägda hanhundar har överanvänts i den svenska populationen och två tickar ligger på gränsen.

Inavel

Inavel är ett mått på släktskap. Med hänsyn till den genetiska variationen rekommenderar genetiker

att inavelsökningen inom en ras inte ska överstiga 2,5% på fem generationer. Vill man bidra till att rasens ökning av inavelsgraden blir långsammare än den är för närvarande bör man enbart genomförra parningar som ger valpar med en inavelsgrad som är lägre än den rasen har i genomsnitt.

Det är viktigt att aldrig para hundar som är närmare släkt än att avkomman får en inavelsgrad på maximalt 6,25% vilket motsvarar en parning mellan två kusiner. Sedan RAS först publicerades år 2010 så kan man se på avelsdata (2012-01-21) att inavel tyvärr är mycket vanligt förekommande och att den är bra mycket högre än rekommenderat för att populationen långsiktigt skall vara hållbar.

Man kan utifrån statistiken se att den förhoppning som fanns förra året med att flera uppfödare börjat ta till sig och förstå det alvarliga i den situation som förlust av genetisk variation innebär var överdriven. Skall rasen långsiktigt kunna få en stabil population i Sverige utan att råka ut för inavelsdepression med alla de problem som är kopplade till denna så måste det ske en förändring snarast!

Den effektiva populationsstorleken (Ne) är en av de mest grundläggande parametrarna i populationsgenetik. Ne är ett mått på storleken på hur stor befolkningen verkligen är genom att titta på hur många avelsdjur det verkligen finns. Det ger en mycket mer tillförlitlig bild av rasens genetisk mångfald än att titta på hur många individer som finns registrerade. En Ne lägre än 50 räknas i ha hög sannolikhet att dö ut inom bara ett par generationer. En låg Ne leder till homozygositet – mer skadliga alleler kommer att finnas i dubbel form, högre genetisk drift-gener kommer att fixeras i populationen den genetisk mångfalden kommer att gå förlorade, inavel kommer att vara oundvikliga, och rasen kan komma att utsättas för en inavelsdepression. Selektion minskar den effektiva populationsstorleken och resulterar i en minskad möjlighet till selektion.

Den effektiva populationen av Prazsky krysarik i Sverige ligger under de två registrerade generationerna har ett Ne på 36,76 och det kommer att leda till en inavelsökning på minst 1,35% per kull. Rasen hare en inavelsökning som ligger på minst 1,35% per generation, 0,0 procents inavelsökning per kull på Avelsdata innebär alltså egentligen 1,35%. Populationen i Sverige blir mer närbesläktade för varje generation. Siffrorna som vi fått fram och beräknat utifrån Tjeckien, ursprungslandet visar en statistik som inte är mycket bättre.

Slutsats

En fortsatt information kring vikten av genetisk variation bör genomföras gentemot uppfödarna samt ännu kraftigare information riktad gentemot valpköpare. Kontroll av de uppfödare som har hänvisning i klubben skall genomförras så att i alla fall de uppfödare som har hänvisning av SPKK följer de minimum krav som en uppfödare bör ha med tanke på bevarandet av rasens genetiska variation. Enbart i yttersta undantagsfall bör tillstånd gess för avel som bryter mot avelsrekommendationerna.

Mentalitet

Långsiktiga mål

Uppehålla rasens goda mentalitet och se till så att överdrivna rädslor eller aggressioner inte blir vanligt förekommande i rasen.

Strategi

Ge ut information som hjälper till så standardens beskrivning av hundarnas mentalitet inte kommer att övertolkas till rädsla eller aggression.

Kortsiktiga mål

Öka kunskapen och intresset av mentalitetens betydelse för rasens uppfödare samt insamla information om rasens mentalitet.

Strategi

Prioritera ägare som låter mentalbeskriva sina hundar i den tävlingsbarometer som förs av rasklubben för arbetande hundar. Inkludera mentalbeskrivning som merit i utmärkelsen ”årets uppfödare”. Ge utmärkelse vid årsmöten till de ägare som låtit mentalbeskriva sina hundar. Insamla information om mentaliteten i rasen och sammanstenställa en enkät rörande rasens mentalitet.

Information om mentalitet

Information specifikt inriktad mot övertolkning av rädslor och aggressioner har inte sammanställts under år 2011.

Inga hundar har utvärderats via Mentalbeskrivning hund under år 2011. Inga Svenskfödda hundar har MH beskrivits under de senaste åren och därför kommer inte en sådan bedömning att påverka resultatet för Årets uppfödare 2011. Många hundar går i avel innan de är vuxna vilket gör att uppfödarna omöjligt kan veta hur den enskilda hunden kommer att se ut mentalt när den väll är vuxen. Vikten av en trevlig mentalitet måste framföras till uppfödare såväl som till valpköpare.

Slutsats

Mer information om vikten av att hålla koll på rasens mentalitet och risker med att få ökade rädslor och aggressivitet bör göras tillgängliga för medlemmarna. En referensprofil bör sammanställas för att vissa hur rasen borde se ut på en Mh beskrivning.

Exteriör och hälsa

Långsiktiga mål

Se till så att rasen bibehåller den variationsrikedom som tillåts enligt standarden.

Strategi:

Ge ut information som beskriver riskerna med en för stor homogenisering av rasen.

Kortsiktiga mål:

Minska andelen hundar som föds med defekter som är potentiellt skadliga och kostsamma för såväl hund som ägare.

Strategi:

Ett informationsblad om rasens problem skall göras tillgänglig för domare intresserade av rasen.

För att säkerställa att korrekt information uppmanas alla ägare och uppfödare att fylla i rasklubbens hälsoenkäter även fortsättningsvis samt sända in information i de fall deras hundar blivit sjuka eller visat sig ha en defekt.

Information om risker med homogenisering

Information om vilka risker det fanns med att försöka homogenisera rasen för mycket togs upp i föreläsningen som hölls i samband med föregående årsmöte. Det är viktigt att se till så att extremavel inte blir vanligt förekommande i rasen. Exteriören som står i rasstandarden är skriven av människor och som sådan långt ifrån felfri, avel får aldrig förekomma som tar fram en ur standarden föreskriven exteriör istället för en för hunden god anatomi. Det bör genomförras diskussioner vilka delar i standarden som kan leda till exteriöra överdrifter samt vad vi bör ha extra uppsikt på, gärna i sammarbete med för rasen kunniga domare.

Dommarkompendium

Ett dommarkompendium för de domare som skall döma rasen har påbörjats under året men ännu inte färdigställts. Vikten av att exteriör inte bör få gå förre hälsa och sundhet samt att den exteriöra variation som tillåts inom standarden bör klart framgå i detta kompendium.

En utvärdering av de kritiklappar som hundar som deltagit på utställning har påbörjats, men på grund av tidsbrist inte blivit färdigställt. En prioritering av att sammanställa dessa kritiklappar bör genomförras för att lättare se om det finns exteriöra problem och huruvida de exteriöra felen som beskrivs kan ha menlig effekt på hundarna.

Skadliga defekter

En ansökan om registreringsbestämmelser till kennelklubbens avelskommitté har skickats in angående pälsmönstret merle. Merle är en semi lethal gen som i dubbel uppsättning kan orsaka bland annat defekter i ögon och öron hos hunden. Det finns även studier som tyder på en ökad risk för problem hos heterozygota merle hundar. Nya registreringsbestämmelser har införts och som kommer att gälla från och med 2012-01-01 och som förhoppningsviss kommer att minska sannolikheten för att hundar kommer att föddas med defekter för att de har detta mönster.

”Prazsky krysarik

Rasen är ej erkänd av FCI och registreras i SKKs Annexregister.

Registreringsförbud för avkomma efter två merlefärgade hundar samt avelsförbud för röd eller gul avkomma efter merlefärgad hund parad med röd eller gul hund.

Godkända färger:

B&R = brun och tan

G = gul

M = merle

R = röd

SR = svart och röd

X = ej godkänd färg

Gäller fr o m 2012-01-01.”

Flera fall där potentiellt ärftliga sjukdomar har rapporterats in i slutet av året av ägare till de sjuka djuren. Bland annat så har en unghund konstaterats med generell demodex. Efterforskningar om sjukdomarnas ärftlighet samt kontakt med SKK har tagits. Vikten av att man inte avlar på ungdjur måste klarläggas för alla uppfödare i rasen då en sådan avel är känd för att öka sannolikheten för att sjuka djur kommer att gå i avel innan sjukdomarna påträffas.

Den sjuka unghunden hade ytterst beklagligt gått i avel hela två gånger innan han var över året. Ytterligare en unghund har gått i avel innan den var över året denna är en tik.

Slutsats

Ytterst lite information om våra hundars hälsoläge kommer in till avelsfunktionärerna och ännu mindre via de faktiska ägarna. Anledningen kan vara att våra hundar generellt sett är så pass unga att få faktiskt uppvisar sjukdoms symptom, vikten av att dela med sig av information om sina hundars hälsoläge bör dock ytterligare påtalas samt det etiska ansvaret för de sjuka hundar som födds men som hade kunnat undvikas med en öppnare attityd hos alla uppfödare. Ytterligare kontakter med SKK i frågan om de sjukdomar som faktiskt rapporteras in bör genomförras.

Information om att det inte är etiskt försvarbart att avla på ungdjur måste komma ut både för djurens skull men också för rasens skull så att risken inte dramatiskt ökar för att sjuka djur kommer att gå i avel i en allt för hög grad beroende på att de inte haft möjlighet att börja utveckla sjukdomen ännu.