Här hittar du aktuella krav och riktlinjer för uppfödarna att följa, information om hälsoläget i rasen, aktuellt från SKK som rör uppfödning och annat avelsrelaterat.
Valpköpare: Ta ditt ansvar för rasens framtid och se till att välja en uppfödare som följer dessa mycket enkla krav!

SPKKs rekommendationer till alla uppfödare:

-Avelsdebut vid TIDIGAST 24 månaders ålder

Att inte para vare sig hane eller tik innan hunden uppnått 24 månaders ålder är en rekommendation som behövs pga att flera uppfödare inte hörsammat MINIMIåldern 18 månader som Jordbruksverket beslutat (detta är det alltså lag på!).

Lagen om 18 månader gäller visserligen tikar, MEN det betyder inte att ALLA hanar kan paras så fort de blir könsmogna. De flesta hanar är inte klara för avel förrän tidigast vid 2-3 års ålder. Några hanar i rasen har använts vid mycket låg ålder, en hane var endast 6-7 månader gammal när han parade sin första tik. Innan han fyllt ett år var han redan pappa till 2 kullar! Tyvärr visade det sig att just denna hane hade generell demodex och inte alls borde ha använts i avel. Om hanhundsägaren hade väntat ett tag till hade symptomen varit synliga och hanen hade förhoppningsvis inte använts.

Eftersom det om och om igen används hanar som är på tok för unga känner vi det nödvändigt att informera och uppmärksamma er om vad konsekvensen kan bli, samt att starkt rekommendera en ålder som ligger väl över Jordbruksverkets lagstadgade minimikrav.

-Inavelsgrad som inte överstiger 6,25%

Så här säger SKK om inavelsgrad:

Inavelsgrad

Inavelsgraden anger hur stor del av avkommans gener som blivit dubblerade genom föräldrarnas släktskap, räknat över ett visst antal generationer. Det är viktigt att inavelsgraden hålls på en låg nivå.

Hundar som förekommer i båda föräldradjurens härstamningar är de hundar som bidrar till en avkommas inavelsgrad.

I SKK’s Avelsdata beräknas inavelsgradens ökning över 5 generationer enligt tabellmetoden. Det värde som visas är alltså inavelsgradens ökning från generation 1 till generation 5. Säkerheten i beräkningen är beroende av stamtavlans fullständighet och det beräknade resultatet kan bedömas varaSÄKERTTÄMLIGEN SÄKERT eller OSÄKERT.

Det är angeläget att inavelsökningen hålls på en låg nivå inom våra hundpopulationer för att dessa ska förbli livskraftiga. Inavelsökningen i en ras bör understiga 2,5% vilket ger en stegring på 0,5% per generation. Svenska Kennelklubben, SKK rekommenderar inte parning mellan två individer där avkommans inavelsgrad överstiger 6,25% d v s kusinparning. För att undvika tät släktskapsavel kan uppfödare idag lätt beräkna en fiktiv kulls inavelsgrad genom en provparning i Svenska Kennelklubbens webbtjänst Avelsdata.

Finns en hund flera gånger i t ex moderns stamtavla men inte i faderns stamtavla påverkas inte avkommans inavelsgrad. Om en hund med hög inavelsgrad paras med en helt obesläktad individ bryts inaveln och avkomman får 0 % i inavelsgrad.

Att para far med dotter, mor med son eller helsyskon med varandra är ett brott mot SKKs grundregler. Många special- och rasklubbar har rekommendationer gällande inavelsgraden för en enskild parning. Kontakta gärna din klubb för mer information.

Läs mer: Svenska Kennelklubbens Avelsdata

Max 15 valpar (ca 5 kullar) per hund

Vad är matadoravel? Läs mer i avelsbloggen: http://spkk.se/wordpress/problem-vid-horisonten-matadoravel/ 

Valpköpare: Ta ditt ansvar för rasens framtid och se till att välja en uppfödare som följer dessa mycket enkla krav!

 

———————————————————————————————————————————————-