Hundar som förekommer i båda föräldradjurens härstamningar är de hundar som bidrar till en avkommas inavelsgrad.

I SKK’s Avelsdata beräknas inavelsgradens ökning över 5 generationer enligt tabellmetoden. Det värde som visas är alltså inavelsgradens ökning från generation 1 till generation 5. Säkerheten i beräkningen är beroende av stamtavlans fullständighet och det beräknade resultatet kan bedömas vara SÄKERT, TÄMLIGEN SÄKERT eller OSÄKERT.

Det är angeläget att inavelsökningen hålls på en låg nivå inom våra hundpopulationer för att dessa ska förbli livskraftiga. Inavelsökningen i en ras bör understiga 2,5% vilket ger en stegring på 0,5% per generation. Svenska Kennelklubben, SKK rekommenderar inte parning mellan två individer där avkommans inavelsgrad överstiger 6,25% d v s kusinparning. För att undvika tät släktskapsavel kan uppfödare idag lätt beräkna en fiktiv kulls inavelsgrad genom en provparning i Svenska Kennelklubbens webbtjänst Avelsdata.

Finns en hund flera gånger i t ex moderns stamtavla men inte i faderns stamtavla påverkas inte avkommans inavelsgrad. Om en hund med hög inavelsgrad paras med en helt obesläktad individ bryts inaveln och avkomman får 0 % i inavelsgrad.

Att para far med dotter, mor med son eller helsyskon med varandra är ett brott mot SKKs grundregler. Många special- och rasklubbar har rekommendationer gällande inavelsgraden för en enskild parning. Kontakta gärna din klubb för mer information.

Läs mer: Svenska Kennelklubbens Avelsdata