-
NO V-12 NORD UCH DK UCH SE (V)CH Angel Crown Gorgeous Gucci Ägare: Anna-Lena Thiel Jansson Uppfödare: Angela Theander Larsson, Oxelösund
Vi har äntligen fått Sveriges första viltspårschampionat registrerat på en prazsky krysarik. Det är hunden Nikki som tränats och tävlats av sin duktiga och aktiva ägare Anna-Lena Thiel Jansson.
Redax intervjuade såklart Anna-Lena för att lära oss (och er) mer om denna häftiga sport som passar våra PK så bra.
- GRATTIS till (vad som förmodligen är) världens första Viltspårschampion av rasen Prazsky Krysarik, hur känns detta?!
Det känns helt fantastiskt och jätteroligt . Vi kan inte riktigt fatta vad denna lilla smarta hund har lyckas med.
Om det nu är världens första VCH det vet jag inte, men jag har fått svar från Finland, Norge, Danmark, Tyskland och Tjeckiens kennelklubbar och där finns det inga VCH registrerade.
I Danmark och Tjeckien är rasen inte ännu godkänd för att avlägga detta prov. - Hur kommer det sig att ni började med viltspår? Berätta gärna hur det går till också, och vart man vänder sig om man vill börja med det.Jag är mycket ute i skogen med våra Prazskys och kände att jag ville pröva något nytt och började läsa på om viltspår. Vi har tidigare gått kurs i freestyle och agility . Det passade inte Nikki som är lite försiktig och för feg för detta. 😉 Vi har också farit runt på utställningar i Sverige och i våra Nordiska grannländer med fina resultat. Utställningar började vi med först när Nikki var 2,5 år. Jag började träna viltspår med Nikki när hon var 4,5 år.För nedladdning har SKK ”Regler för viltspårsprov och utbildning av viltspårsdomare”.
(detta är ett måste enl. mig).
Jag började med att grundligt läsa på detta häfte samt övrig litteratur som jag kom över.Jag lägger både korta och långa spår, samt varierar plats då jag har märkt att Nikki tappar drivet med spår från samma plats . Det ska vara nytt och spännande. Då blir det riktig fart på henne.
Anlagsprovet gjorde hon den 28/6-2014 och klarade det på första försöket! 🙂
Det går till på så vis att blodspåret har legat i ca 2-5 timmar. Spåret är 600 meter och har 4-vinklar samt ett bloduppehåll på ca 15m.
Efter anlagsprovet ska man klara av 3-prov i öppen klass med 1a pris. Då skall blodet vara nattgammalt (24-tim) och längden på spåret är 600m.
Vid spårets början så är det en ruta på 25m x 25m och där någonstans börjar spåret. Det är helt galet fantastiskt att kliva in i denna stora ruta med sin hund och ge henne kommandot ”spåra” och bara hänga efter sin hund till 100% när hon fått upp spåret och sticker iväg. Detta måste bara upplevas!Precis som i anlagsklass så är det 4-vinklar och bloduppehåll . Nu tillkommer även en återgång i spåret på ca 15m dvs att ”det skadade djuret” har gått tillbaks i samma spår.
I slutet av spåret säger domaren att man ska stanna på angiven plats. Domaren går förbi ca 15m i spårets riktning och avlossar ett skott. Därefter går domaren tillbaks och säger att man kan starta hunden igen . Nu jädrar blir det full fart på Nikki . Hon vet att klöven och berömgodiset är nära. Det är så roligt att se hur skottet triggar igång Nikki som inte är ett dugg skotträdd (en förutsättning).Bra länkar:
SKKs alla dokument kring viltspår
www.viltspar.com Vallentuna
Fb-grupp: viltspårgrupp i Uppland, träning & kurser
Fb-grupp: viltspår
Dessa kurser har varit bra för mig. (Knivsta) -
- Vad är det roligaste med viltspår?
Att vara ute i skog och mark med sin hund och jag har sett sidor hos Nikki som jag aldrig sett tidigare. Hon tar kommandot och jag ser en sådan självsäkerhet,vilja och glädje i det hon gör. Hon är så smidig och stark och kan verkligen ta sig fram i snårig tät terräng, blöt mark och bergiga höjder.Jag tycker också att viltspår är roligt pga att det är individuellt, vilket innebär att du tävlar mot dig själv och kan lägga svåra kluriga spår, eller öppna spår på tex en stor gräsplan. Det finns massor av olika spår man kan lägga med lite fantasi. 🙂
Däremot på provet är spåret det samma för alla hundraser. Detta gör att spåret kan vara svårare i terrängen för en liten hund, t.ex ett vattenfyllt dike som min hund måste simma över, medan nästa ekipage med t.ex en labrador bara hoppar över diket. - Har du några speciella minnen kopplade till viltspår? Något extra spännande spår kanske?
Kursen hos Marie Sallander var så lärorik för mig och Nikki. Dels att vi fick spåra ihop i grupp med andra raser, verkligen roligt och nyttigt. Vi fick spåra i hästhagar och fårhagar med blod från olika djur som nöt, gris, älg, rådjur och vildsvin med olika störningar i spåret.
Kursledaren sa om Nikki att en sådan liten hund har hon aldrig haft på någon av sina kurser. Inget handkapp här inte. Nikki klarade spåren lika bra som dom övriga deltagarna och dessa var boxer, golden retriver och labrador.
Vi var fem stycken på kursen och la varandras spår. Därefter gick vi alla tillsammans i varandras spår med hundarna. Störning – jovisst, men verkligen nyttigt att lära sig fokusera på sin egen hund och att gå in i sin egen bubbla.Tre spår som betytt lite extra för mig:
1) Vi skulle gå ett spår på träningen som var så snårigt av högt gammalt blött och tätt gräs. Det var så tätt att Nikki plöjde med frambenen uppåt och sedan utåt för att ta sig fram någon slags simtag. Jag har aldrig sett henne göra så tidigare men hon löste detta galant. Dom övriga kurskompisarna sa att dom trodde aldrig att hon skulle klara detta och att dom verkligen hade ändrat sin uppfattning om vad små hundar kan klara av! :-)2) På kursen fick alla hundar gå ett spår som legat en vecka! Och alla fixade detta. Tjoohooo – en fantastisk upplevelse!3) Sista provet Nikki gick i öppen klass liknade mest ett enda stort kärr med små öar och ett antal diken vi skulle ta oss över. Absolut det svåraste spåret, men också det roligaste. Så mycket vatten, djupa och breda diken som Nikki fick simma över och jag själv kände hur vattnet rann in i stövlarna. Hon badar inte gärna på sommaren och nu var
det i mitten på november och hon skulle bara framåt.
Det är detta driv och kämpande i denna hund som känns fantastiskt att uppleva.I det sista protokollet står det :
Väder efter spårläggning +8c och hård vind.
Ett stort sett utmärkt spårarbete i ett spårområde med mycket vatten. Löser vinklar och bloduppehåll.
Ökar tempot efter skott.
Godkänd.(Man blir tårögd av att läsa dessa fina kommentarer, Redax anm.)
- Något mer du vill berätta om Nikki eller om viltspår?Jag är otroligt stolt att Nikki klarade alla fyra proven på första försöket. Det är ju en hel del som skall fungera, t.ex hennes dagsform och olika störningar påverkar – som väderlekar, vindar, terräng, andra djurspår, samt att matte måste vara lugn och fokuserad. Att spåra med sin hund är nog bland det bästa och roligaste man kan göra tillsammans. För en hund som är lite ängslig och osäker så stärker detta hundens självförtroende något enormt. Sen är det ju såååå kul för ALLA hundar kan ju spåra!
- Vad är nästa utmaning för Nikki?
Vi planerar att göra en kortare fjällvandring med Nikki & vår andra PK ”Zoi”.Jag hoppas och önskar för rasens skull att denna läsning kan leda till ett ökat intresse så att fler börjar träna viltspår med sina praszky krysarik! 🙂
LYCKA TILL!
Tack så mycket Anna-Lena, och varmt lycka till med framtida stordåd!
//Redax